Till salu

Lite tråkig har jag varit på sistone. Känns som om jag inte har så mycket stickning att visa eftersom jag plöjer på med min handspunna uppifrån och ner kofta. Men jag har ett par handfärgade, gradienter i BFL/silke till salu.

160 kr/st inklusive porto inom Sverige. Ca 100 gram/st

Kommentera här eller mejla mig på crochetalong AT gmail DOT com, ifall du är intresserad. Lägger väl upp dem på Etsy så småningom.

Ibland undrar jag över folks intelligens.

Ja, jag vet att man ska stanna och släppa över gångtrafikanter vid övergångsställen och det gör jag också MEN hur många gånger har man inte råkat ut för folk som går på trottoaren och ser fullt och fast ut som om de ska fortsätta gå på trottoaren bara för att tvärvända vid övergångsstället och gå rätt ut över vägen utan att ens göra en min av att titta om det kommer bilar.

Vad händer då om bilföraren är ouppmärksam - jo, det är bilförarens FEL, och det blir inte roligt för honom men vem fasen är det som blir SKADAD? Det är ju gångtrafikanten!

Är de så urbota dumma att det inte betyder något? Är det bara det faktum att de har RÄTT som har någon betydelse? Jag menar ... hallå? Hur lång tid tar det att slänga en blick och möta förarens för att vara säker på att de är med? Det är så himla många idag som sitter och pratar i mobiltelefon, eller kanske pillar med radion eller tittar åt ett annat håll just då. Jag skulle dö om jag råkade köra på någon, men för fasen - titta åtminstone även om ni har rätten på er sida.

När de ligger på sjukhuset med brutna armar och ben tror jag inte att första tanken är: "Ja, men jag hade i alla fall rätt ...." 

Nä jag har inte hållit på att köra på någon idag, men däremot stannade jag vid ett övergångsställe där tre personer gick tvärs över utan att ens slänga en blick åt bilarna utan fortsatte gestikulera och prata som om de var ute och gick på gågatan. (Tilläggas bör att detta var vuxna människor, t.o.m lite äldre)

Och det är knappast första - eller sista - gången det händer.

Åh, jag blir så arg!!!!

Att välja knappar...

Jag tror jag har en miljon knappar. Nåja, nåt tusental i alla fall ... Ändå är det näst intill omöjligt att hitta "rätt knappar" när man ska välja :)

Detta är vad jag lutar åt till min handspunna kofta så här långt. Det fattas dock fortfarande ärmar på den :)

Dammluckan ....

Nu är dammluckan stängd igen. DVS, efter en period av oerhört intensivt umgänge med släkt och vänner i ungefär en vecka är nu maken och jag för oss själva igen. Det är nästan en chock varje gång de åker. När man har familj så långt bort (halva Sverige) så ses man inte så ofta och när man då ses blir umgänget så intensivt att man knappt orkar med. Tänk er ett hus där man vanligtvis är bara två vuxna (Och katterna förstås) och fyll sedan på med fyra vuxna till och två tonårsgrabbar på 13, resp 15 år. Full rulle, kan man säga. Och jag som är van att laga mat till två har lagat mat till åtta, eller varit med och plockat fram mat så det ska räcka till åtta personer. Det är en markant skillnad kan jag säga. Nej, jag har inte lagat all mat själv, långt därifrån. Faktum är att maken har lagat mat, jag har lagat mat nån gång, men oftast har det nog varit svärmor som fixat käket! Och nån gång har det blivit rester ...

Men jädrar ... kaffe, toapapper, mjölk, smör, ost, pålägg, bröd, bullar och sånt säger bara SWISH! Inget klagomål för de har sannerligen inte levt på oss om man säger så, men det är ändå en chock att se vilka mängder som bara försvinner på kort tid. När de var här var kylskåpet KNÖKFULLT hela tiden. Men så stoppade vi i oss det mesta eller det gick åt på mottagningen efter löftesceremonin och när vi kom hem från församlingshemmet så var kylskåpet så tomt att det ekade.

Vilken grej.

Jag inser såna här gånger hur van jag är att vara ensam. Utan jobb och inga barn. Dem jag umgås med är mest mina vänner och min man, och det gör jag nästan alltid när jag känner för det själv, vilket innebär att man är rätt illa rustad för att hantera 7 andra människor där det är svårt att dra sig undan. Då kommer det finska humöret fram. :-D

Och så nu är det tomt hemma så det ekar och jag saknar dem redan. Skumt.

Till och med Woolomena har rest vidare ...

Förnyade löften...

Igår blev maken och jag välsignade i kyrkan och förnyade våra löften till varandra. Vi har varit gifta i tio år, och visst har vi haft våra upp och ner perioder precis som alla par, men i grunden älskar vi varandra och igår bekräftade vi detta i Östra Kärrstorps kyrka och passade också på att fira makens 40-årsdag och även min som blev lite mer ordentligt uppmärksammad eftersom det inte blev så mycket av med det i fjor.

På väg in i kyrkan. I handen håller jag en utskrift på mina löften till Mattias.

En bild från själva ceremonin med prästen Björn Jernström i bakgrunden. Björn och Elinore är goda vänner och Elinore är kantor, så hon sjöng och spelade välsignelsen igenom. Björn och hon gjorde också en liten kupp där Elinore sjöng en sång för oss som vi inte hade med på själva gudstjänstordningen. Sedan var det meningen att avslutningen var med Elinore som sjöng, men i ställt var det prästen Björn som höjde stämman i "Aldrig ska jag sluta älska dig" och jag blev alldeles gråtfärdig. Så fint och gulligt av dem. De är fantastiska underbara vänner!

 På väg ut ur kyrkan.

På kyrktrappan tillsammans med föräldrarna. Till vänster, svärfar, Bengt, i mitten halvt dold av mitt huvud, svärmor Agneta och mamma Gunnel till höger. Pappa var med i anden för både jag och Mattias och även mamma tände ett ljus för pappa. Ibland saknar jag honom hemskt som vid sådana här tillfällen och igår var det också 3 år sedan han gick bort, men det känns bra att ha så många viktiga händelser samlade på en och samma dag.

Utanför kyrkan med dem av stickvännerna som kunde komma igår. Anna, Tina, Eva-Lena, Maria och Ingrid och så längst fram - jag :)

På mottagningen höll Mattias ett litet tal.

En jättefin bonad som jag och Mattias fick av Anna och Ingrid. Passade mig alldeles, alldeles utmärkt!

Mattias sjöng några jazzlåtar och "Jag är en fatting bonddräng" och jag blir alldeles varm inombords när Mattias sjunger. Han är så duktig! Här sjöng han "Fly me to the moon" (den med Sinatra ni vet).

Mer sång.

När vi kom hem var jag totalt utslagen och tog en tupplur tillsammans med Woolomena som var med hela tiden, men dem bilderna ska jag lägga upp på Ravelry!

Kantorn, Elinore Uvemark med käre sonen sjunger och spelar efter löftesförnyelsen ute på församlingsgården.

Mattias och underbara Nina Jansdotter som är en av de mest drivna och omtänksamma människor jag känner!

Vardagslyx ....

.... eller vardagsnöje ... kanske? Jag vet inte. Men igår var vi till Simrishamn och vandrade in på en delikatessbutik där de sålde god choklad ....

Alltså, med min svaghet för Alpackagarn och ull - hur kunde jag låta bli att prova en valrhona choklad som heter Alpaco? Inte, så klart! God var den också!

Netto har garn just nu, detta är Strömpegarn, 60% akryl och 40% ull. Rätt mjukt och behagligt med fin glans så till det facila priset av 12 kr/nystan kunde jag faktiskt inte hålla mig .... upptäckte just att jag glömt köpa det rosa garnet. Får väl gå tillbaka och se efter om det finns nåt kvar i morgon :)

I helgen ska maken och jag bli välsignade i kyrkan och förnya våra löften. På lördag kväll så då kommer det familj och goda vänner till Östra Kärrstorps kyrka, så just nu är huset fullt av svärföräldrar och kära modern. Makens syster och två söner är också nere i Skåne för allra första gången och det är SÅ skoj! Jättehärliga grabbar är de båda två.

Och dessutom har jag annat celebert besök - ett "vandringsfår" från en grupp på Ravelry. Tjejen heter Woolomena och ska bo hos mig fram tills på måndag då hon reser vidare mot Storbritannien någonstans :) Kul

I am an idiot ...

Igår var vi till Ystad en vända, och jag hade tagit på mig mina lågskor. Ett par i skinn som påminner lite om ballerinaskor. Inga strumpor. Trasiga och fula var de och mina fötter har krympt så de var till och med för stora...

SOM jag frös! Usch. Satt till och med inomhus och blev kall om fötterna. Jag som aldrig brukar frysa. -22 kg gör nog en viss skillnad ... hm. Så igår blev det ett par nya pjucks. Kolla in dessa. Snygga, va? :)

Onsdagstema - Oemotståndligt..

Dessa topsband färgade jag åt en bekant, och de är fullständigt oemotståndliga där de hänger som juveler i solskenet tycker jag.

För att se flera bilder på samma tema - följ länken.

Lite chockad ....

I går skulle jag åka och hälsa på en kompis, och maken skulle in till Sjöbo för att delta i ett kyrkligt sammanhang. På väg till väninnan stannade vi till i Vollsjö. Där var det marknad och fanns typ inga parkeringar alls och jag måste in på ICA för att köpa lite bröd.

Maken släppte av mig vid ICA och körde iväg för att hitta någonstans att ställa bilen och kom sedan in i butiken. Vi var väl där inne i fem minuter kanske, så parkeringen som han valt utanför ett ganska nergånget ställe en bit ifrån butiken rörde sig om högst tio minuter. När vi kom dit kommer en man med mobilen i högsta hugg och frågar:
"Bor ni här, eller?"
"Nej", svarade maken.
Och mannen brakar ut i en lång tirad i mycket hög och aggressiv röst "Men vilka j*vla idioter ni är. Ta eran förb-nnade skrothög och masa er iväg härifrån.. Hur f*n kan ni vara så j*vla dumma att ni parkerar här. Här har ni inget att göra. Se till och packa er iväg, för f*n.". Samtidigt står han i telefonen och vräkar ur sig otrevligheter om oss och hur vi parkerat till någon i andra änden av luren.

Så vitt jag kan förstå måste han ha stått och lurpassat för att hinna arbeta upp sig till sådant vansinnigt raseri på de tio (MAX, jag lovar) minuter som bilen stått där.

Jag kan upplysa om att detta är typ bara en femtedel av vad han hävde ur sig. Karln var helt rabiat. Jag har aldrig i mina 40 år varit med om något liknande. Hade han påpekat lite snyggt att vi parkerat som idioter så hade vi bett om ursäkt, men vi fick inte en syl i vädret mellan hans våldsamma och helt oacceptabla utbrott.

Ja, vi hade parkerat dumt. Men ingenting kan urskulda ett sådant vansinnesutbrott och såna förolämpande ordval till fullkomliga främlingar. Han gick till riktigt fula personangrepp. Jag blev så arg, så arg. Men lyckades dämpa mig och inte svara nåt otrevligt tillbaka. Det skulle jag inte ha klarat när jag var yngre för jag har ett finskt humör som heter duga när jag sätter den sidan till, men det hade bara varit dumt och gjort saken ännu värre, men ... gud i London så upprörd jag blev.

Hur kan man bara häva ur sig sånt till människor man inte känner, som man inte ens vet vilka de är. Tänk om maken varit polis eller nåt? Jag fattar ingenting. Jag blir riktigt arg när jag sitter och tänker på det nu. Så otäckt med människor som kan förstöra en hel dag för en med en sån grej. Hur gör man för att inte låta sånt förstöra för en och reta upp en? Jag önskar jag bara kunde skaka på huvudet och tänka. "Den mannen är det synd om och jag ska inte låta honom ta upp en sekund mer av min värdefulla tid?" men ilskan tar över i stället. Det är så surt.

Vad skulle ni ha gjort i ett sådant läge?

En till krage ... Grööööön

... med vinröda knappar

Onsdagstema - Fototripp

Jag har tagit en fototripp genom min dag...

Det första jag var tvungen att göra till dagens tema var att ta en tripp ut till stugan för att ta en bild på den söta, goa porslinskatten med garnnystanet som jag fick av fina vännen Ingrid i går kväll på stickträffen i min friggebod. Den passar ju mig nästan löjligt bra, jag som älskar katter och garn. Och så är garnnystanet rosa till på köpet. Ibland är det bara så klockrent här i livet!

Dagen till ära försökte jag fånga lite bilder på sådant som jag upplever som vardagslyx - kaffebönor på väg ner i kaffekvarnen till exempel .. Doften är något av det underbaraste som finns när man sedan häller kaffepulvret i bryggaren och startar upp. Tio gånger godare än färdigmalet är det dessutom. Och väldigt mycket bättre för min känsliga lilla magge - ja den är i alla fall mindre än den HAR varit ;)

Vardagslyx är också att sitta och sticka framför datorn och få kalla det för "arbete" :) Här stickas med stickor nummer 8 mm och Debbie Bliss Donegal Chunky Tweed. Mjukt och gosigt och nästan löjligt snabbstickat. Stickar i patentstickning - nåt jag nyss lärt mig. Kul!

Svårt att ta bild på sig själv med den färdiga kragen ... Ja, i en annan färg förstås som synes. Denna ska säljas, den gröna ovan är en present under produktion :)

Eftersom bilden där jag har den på mig blev så skruttigr tog jag en bild till utan att den satt på mig :) Fin blev kragen i alla fall tycker jag :)

Mer vardagslyx. Goda chokladkakor....

I brevlådan kom idag en vinst från "Tour de Fleece" där jag deltog i en ravelrygrupp som heter "Spinning in Sweden". Tack för den, Rosenvanten!! Den till vänster tror jag är merinoull medan den lila till höger är viskos.

Doften av nybakat bröd är definitivt också vardagslyx. Detta är osyrat bröd, bakat av käre maken.

Och så sist, men inte minst. Nytvättade sängkläder som hängt på tork utomhus. Så underbart det är! Snart ska här bäddas rent i sängen!

Fler bilder på onsdagstemat! 

Bara en vanlig dag ...

Idag har det inte hänt så mycket, förutom att jag varit och pratat med min kurator. I have "issues" - men vem har inte det?

Och så bokade jag tid hos sjukgymnast. Under de senaste veckorna har jag haft problem med höger arm och bröstryggsmuskler. Överansträngning, spänningar och såna kul saker. Jag är nästan orolig att det ska övergå i karpaltunnelsyndrom eller nåt liknande, eftersom jag haft bekymmer med sådant tidigare.

På sistone har jag gjort många saker som överanstränger högerarm/axel - det dagliga muspekandet är inte nåt som hjälper upp situationen, men att torka topsband i salladsslunga är verkligen ingen hit kan jag säga. Måste nosa reda på en gammal centrifug så jag kan rationalisera bort det momentet. Jag älskar ju att hålla på med detta och vill inte ställa till det för mig så jag inte kan.

Alla som har värk vet vad jag pratar om ..

Ledsen att det inte blev ett roligare inlägg idag. Men detta kan jag bjuda på, bara för att liksom :)

Aslan - vårt huslejon - får pryda dagens inlägg :)

De nya jeansen ....

Måste ju bara visa, ju!

Lång och händelserik dag

Idag känner jag mig som en urvriden trasa. Trött och lite så där håglös, orkar liksom inte ta mig för nånting egentligen. Inte särskilt roligt, men det är priset man får betala för en sån härlig dag som igår kanske?

Vaknade halvfem och kunde inte somna om eftersom jag visste att vi skulle upp klockan sju och åka in till Lund. Där skulle jag och maken träffa ett par kompisar till honom för en fotosession. Min man är en kreativ själ, precis som jag, och han och en klasskamrat hade bestämt sig för att spexa till det med en fotosession hos vännnen ElinLeticia och hennes sambo, Fredde. Där skulle de agera Holmes/Watson. Jag tror idén sprang ur att maken köpte en kubbhatt tidigare i sommar ...

Annan rekvisita bestod bland annat av en gammal urvacker hebreisk bibel som maken fått från en kompis, samt ett kattkranium. Ser fram emot att få se resultatet så småningom. Glömde förstås kameran hemma så det blev inga foton tagna alls under gårdagen utom de som proffsfotografen tog då :D

Bilderna har vi ännu inte fått se, men själva fotosessionen var mycket rolig att se på. De spexade och hade rätt kul. Efteråt skulle vi till Helsingborg för middag hos klasskamraten samt ett besök på Tant Thea. På vägen från Lund till Helsingborg var jag så trött att jag trodde jag skulle typ slockna i ett hörn hos rara Therese, men det gick över.

Besöket hos Tant Thea var riktigt härligt. Vilken mysig - och mycket välbesökt - garnbutik .Jag tror det är första gången jag blivit tvungen att stå i KÖ för att få betala på en sådan butik och det var så himla roligt att se. Vilken ruljangs!!!

Mina inköp bestod av först och främst en gammal, gammal önskan - 1 nystan Noro Silk Garden Sock. Jag älskar Noros garner men vill helst se dem i verkliga livet när jag ska köpa dem och de är inte helt lätta att hitta i lokala garnbutiker.

De är så vackra, men rätt så dyra för att vara kommersiella garner. Om de varit handspunna kunde jag förstå det, men samtidigt är det verkligen speciella garner. Vackra som bara den och jag personligen gillar den lite rustika känslan i ullblandningarna som de gör.

Många garnkvaliteter idag är så mjuka, och därmed inte heller särskilt hållbara. Det krävs lite "spunk" i såna som ska hålla. Och Noro hör dit tycker jag.

Mitt andra inköp var också ett garn från Noro. Denna gång, Silk Garden Lite. Tänkte göra ett par handledsvärmare av detta garn. Tyvärr fanns bara ett färgbad hemma, men jag blev ändå positivt överraskad för jag trodde att Noro Silk Garden Lite var ett garn som utgått ur sortimentet, men det är nog vanliga Silk Garden .... nåja, hur som helst så är jag glad över mitt andra nystan. Mycket, mycket vackra färger.

Det tredje nystanet var Noro Sekku, ett spetsgarn som är ganska nytt för Noros kollektion. Jag föll pladask för den ljusrosa färgen. Såg en uppstickad sjal i denne färgställning hos Minspiration. Kolla här på hennes "Noro Star" Jättefin är den, men jag vet inte om jag kommer att sticka samma mönster. Vi får se. Har ännu inte bestämt mig. Just nu befinner jag mig i den här fasen "åh, vilka fina garner jag har köpt "klappa, klappa" vilket ska jag sticka först? Det eller det. Eller det, ååååh, beslutsångest - och VAD ska jag sticka? En sjal eller en halsduk? Hmmm ... 

Sist men inte minst införskaffade jag nåt som var helt och hållet NÖDVÄNDIGT, för alla byxor jag äger och har är antingen totalt utslitna eller så ramlar de av mig. Så ett par jeans på VERO MODA!! Jag är lätt chockad faktiskt, för jag att hittade en storlek som jag kunde ha hos dem. Det trodde jag aldrig.

Men återigen får jag ett bevis för hur mycket jag har gått ner i vikt. Min hjärna är fortfarande kvar i storlek 52 tänket, medan jag upptäcker att sanningen ligger närmare 44 kanske. Och det är inte illa! Jag är så glad för det, men det tar nog ett tag till innan huvudet riktigt hänger med. Och mer vill jag gärna bli av med. Tänk den dagen jag kan ha storlek 40, då kommer jag att känna mig OERHÖRT nöjd.

Efter denna shoppingtur var jag ganska mör IGEN. Inte van att vara uppe så tidigt, så vi vände kosan till vännen Therese som bjudit in oss på middag. Hon bor i en jättefin lägenhet i ett guldläge. Vi hade en riktigt mysig dag där vi blev bjudna på en otroligt god saffrans och chilikryddad soppa med lax och räkor. Jag som inte är en jättestor vän av saffran blev riktigt positivt överraskad för soppan var så otroligt god! Måste göra sån själv! Helt ofattbart faktiskt. Och så avnjöt vi chokladpraliner från Saedéns chokladhus med fyllning gjord på äppelblom från Björn Ranelids trädgård. Vardagslyx i stora mått.

Tack för en hääärlig och givande dag, både Therese och Elin med trevliga sambon Fredde!

Färdig Basker

För några månader sedan jobbade jag hos Lotta på Torgstenen och jag stickar fortfarande upp lite grejor åt henne ibland. Här är en basker som är färdig. Den är stickad i Manos Del Uruguay Maxima och modellen heter Purple Rain. (länken går till Ravelry). Trevligt garn och rolig, lättsam stickning. Jag är inte lika förtjust i mönstret, men det är nog mest för att jag tycker att modellen inte passar mig så jättebra.

Manos Maxima är dock ett garn jag gärna stickar i igen. Undrar lite över om det kan vara som Malabrigo Worsted, och noppa mycket eftersom det känns och låter när man pratar med folk som om att det i princip är samma garn, bara med olika namn på. 

Onsdagstema - ABSOLUT

Fick mitt nya körkort idag, och herregud vilken skillnad ... 

Jag har absolut gått ner i vikt ...  Det skiljer 20 kg (minst) mellan bilden överst och bilden nederst - och ca 11 år. Man skulle kunna tro att jag är äldre på den undre bilden, men det är tvärtom. Tack gode gud för Gastric Bypass .... Om man bara kunde så lite frön på skallen så man fick mer hår också skulle jag vara en lycklig person ...

Förra veckan ...

Idag hade maken och jag tänkt åka till Ystad, men av olika orsaker så blev det inte så. Jag är lite besviken så för att trösta mig själv lite, njuter jag av bilder från när vi var där förra veckan i stället. Det var en fantastisk sensommardag, varmt och skönt och underbart att vandra runt i denna härliga turiststad.

Maken och jag råkade springa på en liten butik på torget som heter "världsbutiken" som säljer Fair Trade varor, choklad, kläder, korgar och alpackagarner

Alpackagarner, ja ....

Här är lite bilder från affären:

 En vacker bild på härvorna av handspunnet alpacagarn i naturfärger, samt några uppstickade sjalar

 Närbild på den vackra, rödbruna färg som är min favvo!

Provade en härlig kofta med prislapp 1150 vilket jag tycker är rena rama fyndet för en handspunnen, handstickad kofta som är så vacker.

 Lite mer mannekängande...

 Ursöt nalle, stickad i alpacka med lika söta kläder ...

 En apkompis ....

Urgulligt måttband i form av ett svart får. Hade jag inte redan haft ett liknande hade detta fått följa med hem :)

En bonusbild på ett hus med blomprakt i vackra Ystad.